Året var 1973. Platsen – hos morfar och mormor i Finland.

Tolv år gammal och redan svårt fiskeskadad. Jag minns hur lycklig jag blev när morfar Kalle lutade sig fram och sa:
”I morgon bitti klockan fyra åker vi till sjön Jorva och vittjar mjärdarna.”

Klockan fyra! Jag sov knappt den natten.

Till sjön Jorva kunde man inte åka bil. Nej då. Det var båt som gällde, och inte vilken tur som helst. Sju grunda forsar och strömmar skulle passeras innan vi nådde fram. Var vattenståndet lågt fick man kliva ur och gå flera kilometer och släpa eländet.

Ett äventyr? För en tolvårig fisketok?
Det var som att vara med i Expedition Robinson – fast utan kamerateam och med fler mygg.

Det märkliga var att dessa forsar kryllade av harr och öring. Men det brydde sig inte morfar om. Han ville ha gädda och abborre. Punkt slut.

Harr och öring?
”Det kan du ta hand om, pojk.”

Och det gjorde jag – med stolthet.

Min utrustning och min Mepps

Jag fiskade med en
Abumatic 145 (har faktiskt fortfarande kvar den)
laddad med 0,35 mm Abulon och ett blått ABU-glasfiberspö med metallholkar (namnet har försvunnit ur minnets arkiv).

Betet? En klassisk Mepps-spinnare i mässing med svarta prickar, storlek 3. Den tog allt. Harr, öring, abborre och gädda.
Och ja, den är fortfarande en favorit.

Mången brytpinne gick det i morfars gamla McCulloch-utombordare. Men det gjorde inget. Han hade alltid en påse extra med sig.

”Man ska inte åka ut på fisketur naken”, sa han.

Jag tror han menade oförberedd. Men det lät roligare så här.

Vad har detta med gravad abborre att göra?

Jo, när vi kom hem, ofta sent på natten, började nästa kapitel.

Morfar rensade och fjällade gäddor och abborrar. Någon större mört kunde också slinka med. Harr och öring fick jag ta hand om – de skulle stekas, inget annat.

Gäddorna skars i lagom bitar.
Abborrarna? De fick vara hela. För här skulle det gravas.

En tioliters hink (helst blå – det känns rätt) åkte fram.
I med fisken. Varvat med salt och socker.
Överst en tallrik. På den en stor sten.

Sedan bar det av till jordkällaren.

Inget mankelimang. Inget dillkvist-pill.
Salt och socker. Pang på rödbetan.

Efter några dagar sköljde man av en bit, skar med kniven och lade den på mormors ugnsbakade mörka finska bröd. Stenhårt så man nästan behövde yxa – men tillsammans med gravad abborre och äkta smör…

Magiskt.

Det är sådana minnen som sätter sig i ryggraden.

Många Jorvaturer blev det innan morfar valde en annan fiskeplats – en jag i skrivande stund inte kan följa med till.

Morfars recept – originalversionen

En hink (helst blå).
Rensad och fjällad abborre.
4 dl salt.
4 dl socker.

Klart.

…eller nästan.

Mitt sätt idag

När jag fiskar abborre har jag ett eget “fönsteruttag”.
Abborrar mellan 250–500 gram får följa med hem. Ett tiotal räcker gott till familjen. Resten, stora som små får simma tillbaka. De stora fotas och vägs först. Givetvis.

Fisken rensas och fryses minst två dygn, oavsett vad jag ska göra med den. Mycket viktigt.

Hela receptet hittar du under fliken Recept.

Från oljetunna till perfektion

Förr rökte vi ibland i en gammal oljetunna. Det blev gott – på något märkligt, robust vis. Idag har jag även min lilla röktunna och ABU-röken på bilderna ni ser här nedan.

Men jag ska erkänna något.

Efter att ha läst Rök, Grava och Festa av Pelle Klippinge och verkligen låtit saltning, tider och temperaturer ta sin tid…

Ja då blev resultatet sagolikt.

Pelle använder till exempel 70 g salt och 10 g socker per kilo fisk. Bara där förstår man hur mycket precision betyder.

I boken hittar du:

  • Rökningens grunder
  • Tider och tabeller
  • Trix med fisk
  • Gravat
  • Rått
  • Och massor av inspiration

Upplagan var begränsad till 150 exemplar – och jag är lycklig ägare av nummer 39.

Kanske hittar du den på ditt lokala bibliotek. Det är värt att kika.

Från morfars oljetunna i Finland till finslipad gravning enligt konstens alla regler.

Det är ändå något vackert i det – att tradition möter kunskap.
Och att en abborre på 350 gram kan bära både historia och framtid.

Om du kikar in på fliken ”Recept” så hittar du några tips.

Skitfiske på eder mina damer och herrar.

Min röktunna på ”G”

Min ABU-rök fylld med några abborrar

Färdigrökta abborrar

Abborre fileas för gravning

Färdiga fileer

Fileerna i gravning färdiga att provsmakas om ca tre dagar

Pelle Klippinges utsökta bok