Välkommen till mitt hörn av fiskelivet. Här får du följa med mig ut, oftast med flugspö i hand och ett egentillverkat mönster på tafsen, men ibland också med haspelspö eller bottenmete efter skrubbor, piggvarar och havsöring i strandkanten.
Jag fiskar främst på Öland, men drar mig inte för att utforska nya vatten. För mig handlar fisket lika mycket om naturens stillhet som om hugget, om tångens doft, vindens viskningar och det där ögonblicket när linan stramas och pulsen höjs.
I bloggen delar jag med mig av min passion för flugbindning, fisketeknik, utrustning och möten med både människor och vatten. Välkommen att följa med, det bästa kastet kanske ligger framför oss.
Gjorde häromdagen en runda för att kolla upp tre havsöringsdomäner jag inte besökt på länge. Här kommer en film från denna tur.
Three sea trout spots
The other day, I made the rounds to check out three sea trout spots I hadn`t visited in a long time. Here is a video from that trip.
Nu är den äntligen här – hösten och havsöringssäsongen på Öland!
Här kommer ett litet smakprov från en tidig morgon på den östra sidan av ön. Jag står där med mitt lätta klass 6-spö och drillar en av kustens invånare. En sådan stund när man ganska snabbt glömmer både klockan och kaffet hemma. 😉
Nu ser jag verkligen fram emot en spännande höst. Som vanligt har jag en hel del idéer som ska testas, funderingar som ska funderas och förhoppningsvis några havsöringar som får vara med och utvärdera mina teorier.
Framöver kommer jag också att börja visa mer av hur jag tänker kring flugfisket längs Ölandskusten.
Flugval, linor, tafsar, olika vatten och förhållanden – och kanske framför allt varför jag gör som jag gör. Det blir helt enkelt sjöörreten på mitt sätt.
Men lugn bara – de andra filmerna och serierna fortsätter parallellt precis som vanligt. Mete, prylar, experiment och annat som hör Seppos Fiskehörna till försvinner ingenstans.
Så nu kör vi.
En ny höst, nya idéer och förhoppningsvis några böjda spön längs Ölandskusten.
Skitfiske på eder mina damer och herrar
Vi ses där ute!
Seppo
Laddar upp inom kort filmer om mina meterullar och spön
Sommaren har gjort sitt. Solvarma dagar, bad, semester och kanske lite för många timmar i skuggan med en kopp kaffe i handen. Men någonstans där ute över havet börjar något förändras.
Vattnet svalnar sakta. Vindarna får en annan ton och kustens invånare börjar återigen röra på sig.
Hösten är på väg – och med den kommer mitt kustmete igång på allvar.
För mig handlar metet framför allt om två kuststräckor som ligger mig varmt om hjärtat. Öland, där jag tillbringat otaliga timmar med spö i handen, och Skånes kust kring Kullaberg, där havet, klipporna och vädret kan bjuda på helt andra förutsättningar.
Och som vanligt börjar jag inte med att köpa det senaste och dyraste.
Jag börjar med det jag har – och funderar på hur det kan användas på bästa sätt.
Jag har under en längre tid filmat min meteutrustning och tänkte nu släppa en liten filmserie här på bloggen.
Först ut blir rullarna.
Vilka rullar använder jag egentligen när jag metar längs kusten? Varför har jag valt just dessa och vad tycker jag är viktigt när utrustningen ska fungera ute vid havet?
I nästa film tittar vi närmare på spöna.
Här blir det framför allt mina feederspön och surfkastingspön som får komma fram ur garderoben. Två typer av spön med lite olika karaktär – men båda har fått följa med mig ut på kustens äventyr.
Sedan kommer vi till det som kanske är själva hjärtat i mitt mete:
sänken, krokar och tackel.
Där finns det en hel del att prata om.
Och känner ni mig rätt så kommer det förmodligen inte att bli en föreläsning i hur man ska göra. Snarare hur jag gör, varför jag gör så och vad mina egna experiment har lett till.
För det är ju lite så jag fungerar.
Jag måste testa.
Ibland fungerar det alldeles utmärkt.
Ibland fungerar det mindre utmärkt.
Och ibland står man där och funderar på varför man över huvud taget kom på idén.
Men det är också där mycket av fiskeglädjen finns.
Samtidigt som den här filmserien växer fram fortsätter jag att filma och fotografera mitt fiske.
Jag har lagt in en liten timelapse från ett av mina fiskepass i filmen. Molnen drar förbi i ett ganska imponerande tempo medan jag sakta fiskar av en kuststräcka.
Det är något speciellt med just den tiden på året.
Havet känns större.
Luften blir klarare.
Ljuset förändras.
Och plötsligt kan man känna att kustfisket börjar vakna till liv igen.
Det är också nu som havsöringarna åter börjar göra sig mer påminda.
Efter sommarens varmare vatten börjar temperaturen sjunka och kustfisket går in i en ny fas. Det är som om naturen själv trycker på startknappen igen.
Och jag?
Jag står naturligtvis där med spöet i handen och undrar:
”Vad händer om jag provar det här då?”
Så välkomna med på en liten genomgång av min meteutrustning.
Tre filmer är planerade:
Film 1 – Mina rullar
Film 2 – Mina spön: feeder & surfcasting
Film 3 – Sänken, krokar & tackel
Och detta är egentligen bara början.
För parallellt håller jag även på att arbeta med filmer kring mitt flugfiske, mina metoder och mina erfarenheter från många år längs Ölands och Skånes kuster.
Så nu drar vi igång hösten.
Utrustningen är framplockad.
Kusten väntar.
Molnen drar förbi.
Och någonstans där ute simmar kanske nästa fisk som är beredd att ställa till med lite oreda i mitt fiskeliv.
Seppos Fiskehörna – När allt är som det ska
Skitfiske på eder mina damer och herrar
Seppo
Gjorde en testrunda med 60 Lures nya genomlöpsdrag Electric Toby 23g på sydöstra Öland.
Och jag säger det direkt – jag är inte sponsrad. Bara nyfiken… och kanske lite envis.
Nu ska jag vara ärlig. Jag har inte direkt någon doktorshatt i spinnfiske efter havsöring.
Jag har i många år varit en renodlad flugfiskare efter kustens silver – och utan att skryta (nåja… lite då) så har det gått ganska bra. Jag slutade räkna mina motionerade öringar för många år sedan, men då hade jag passerat 600 stycken. Och ja – det är enbart Ölandsöringar vi pratar om.
Men så, förra året, dök han upp…
Min gode vän William Kernchen.
Han fick mig att damma av spinnspöna och visade mig den ädla konsten att jaga havsöring med drag. Inte alla som har förmånen att få en sådan guide vid sin sida – tips, trix och små justeringar som gör stor skillnad. Det var där resan började.
Och någonstans under förra året föddes en idé.
En sådan där idé som först känns lite… märklig. Nästan för enkel.
Men som sedan visar sig fungera på ett sätt som är, ärligt talat, smått obegripligt.
Mina bomturer har minskat drastiskt. Förra året kunde jag räkna dem på ena handens fingrar – och i år? Två stycken. Två!
Men vad det handlar om… ja, det tänker jag inte avslöja riktigt än.
Vi kan kalla det “höstens sanning”. Kanske efter vår tävling Havsöringsträffen med Ölands Sportfiskeklubb. Tills dess får det vara just det – en liten viskning i vinden.
Jag var ute vid tretiden. Lugnt. Nästan för lugnt.
Inget liv, inget tecken… förrän runt halv fem då jag hade ett följe.
Och så – den där klassiska väntan.
Men kring halv åtta hände något.
Det bara… släppte.
Mellan halv åtta och halv nio hann jag med att motionera tre hoppglada öringar runt 50 cm, och tappade dessutom en riktigt fin fisk på uppskattningsvis 60–65 cm.
Och ja – nu vet jag varför.
Vi säger så här: det handlar om en knut. Ibland är det de små detaljerna som avgör om man är kung för kvällen… eller bara en god historieberättare.
Efter det hade jag några följen till, men sedan dog det ut.
Vid niotiden bytte jag till en Crazy Cuda ”Koppar” (kanske heter något annat) – och pang! En vilt sprattlande 45:a fick hälsa och simma vidare.
Sedan blev det tyst igen.
Och jag? Jag åkte hem nöjd.
Det här med 60 Lures genomlöpsdrag måste jag ändå säga… det är något extra.
De levererar. Punkt.
Jag har till och med riggat vår nioåring Cleo med dessa drag – och hon har levererat hon också. Flera öringar, dessutom tappat några riktiga bonusfiskar (ja… där var den där knuten igen).
Det säger en del.
Det jag tar med mig från detta är egentligen ganska enkelt:
Att våga prova nytt kan förändra allt.
Även för en gammal flugräv.
I kombination med min lilla… hemlighet… har både mitt spinnfiske och flugfiske lyft sig till en helt ny nivå. Och kanske är det just där det ligger – i nyfikenheten, i modet att testa, och i att aldrig bli helt fullärd.
För havsöringen… den lär oss alltid något nytt.
Det finns något mer.
Något som gnager lite i bakhuvudet varje gång jag står där vid kanten, kastar ut och låter betet jobba hem.
Min idé.
Den som förändrade mitt fiske mer än jag först vågade tro.
Den som fått bompassen att nästan försvinna… och som ibland får mig att le lite för mig själv där ute i vinden.
Men än är det inte dags.
Efter höstens Havsöringsträff kommer jag att berätta.
Visa. Förklara.
Kanske håller du med mig.
Kanske skakar du bara på huvudet och tänker: “Det där kan väl aldrig fungera…”
Men tills dess…
Våga testa nytt. Våga tänka annorlunda.
Och framför allt – lita på din egen känsla.
Vi ses där ute.
Skitfiske på eder mina damer och herrar
Seppo
Överst Crazy Cuda och den nya färgen Electric Toby. Jag köpte dessa hos ”Cykel Johan” Färjestadens Cykelaffär. Lite småmysigt att ha en butik i närheten som säljer 60 Lures drag.
William ringde mig den 24/3 och undrade om jag ville följa med på en kvällstur ett par timmar. Han hade en känsla i kroppen, ni vet den där fiskekänslan, att det kunde vara riktigt bra läge för havsöring. Vindarna och värmen verkade ligga helt rätt denna eftermiddag.
Tyvärr fick jag svara honom:
– Jag kan inte följa med. Jag har ett möte klockan fem och det kommer nog att dra ut på tiden.
– Okej! svarade William.
Sedan gick kvällen vidare… för min del i mötesform.
Klockan var nog kring halv sju, sju när telefonen plingade till. Ett meddelande från William. Kort och koncist. Några bilder bifogade.
Texten löd:
“Grisfiske. Fyra öringar motionerade. Alla över 64 cm. Topp på 69 cm. Plus några tappade.”
Jag satt bara och stirrade på bilderna. Feta, blanka och grova havsöringar. Så där löjligt fina så att man nästan tror att någon skojar.
Jösses vad häftigt!
Och ja… jag ska vara ärlig. Nog tappade jag tråden lite där mitt i mötet. Och nog kände jag en liten, liten stingande känsla av avund över att just den här kvällen skulle jag sitta inomhus.
Typiskt va!
Stort GRATTIS William till dessa fantastiska öringar, alla tagna på en 23 grams Crazy Cuda. Så otroligt kul!
Dagen efter ringde William igen.
– Ska vi ta en tur ikväll?
Den frågan behövde jag inte fundera länge på.
Den här kvällen fick vi dock leta upp lite lugnare vatten. Vinden låg på rejält från syd–sydväst och ibland kändes det nästan som att det var tio knutar i spöringarna.
Jag fiskade med mitt spinnspö laddat med en 60 Lures Stikpillen, medan William satsade på en Slinky Trout. Två riktigt fina genomlöpsdrag som skär genom vinden på ett föredömligt sätt.
Efter ungefär en halvtimmes fiske kliver det på en blank och fin 45:a på mitt drag. En pigg liten krabat med otroligt vacker teckning som fick sig en kortare motionsrunda innan den fick simma tillbaka igen.
En halvtimme senare är det Williams tur. En liknande öring får känna på spöböjen. Och ytterligare en halvtimme senare får han faktiskt böja spöt ännu en gång.
Själv hade jag också ett följe som snurrade efter draget men som till slut ångrade sig i sista stund – klassiskt öringbeteende.
Vid 18-tiden tackade vi för oss.
Trots den ganska kraftiga vinden var det ändå riktigt härligt att få lufta prylarna ett par timmar tillsammans. De riktigt store ville visserligen inte visa sig just den här kvällen, men några öringar fick i alla fall motioneras.
Och framför allt – det är ju precis så här fisket ska vara.
Att få dela upplevelserna, historierna och skratten med en god gammal vän.
Fiske är inte alltid de största fångsterna – utan de bästa stunderna vid vattnet.
Skitfiske på eder mina damer och herrar!
Seppo
Här kommer bilder på Williams tre största öringar.
Foto: William Kernchen
Fyra öringar över 64 cm och en toppfisk på 69 cm!
Föranmälan
Sista datum för föranmälan är måndagen den 13:e april före tävlingshelgen. Avgiften vid föranmälan är reducerad till 200:- eller 100:- för kvinnor och ungdomar tom 19 år. Vid föranmälan skall startavgift betalas till bankgiro: 576-7876 eller SWISH-nummer: 123 678 4920. Vid betalning skall startnummer anges. Detta hittar du under du mail svaret på din anmälan.
Ordinarie anmälan / Anmälan på startplats
Ordinarie anmälningsavgift är 250:- alternativt 150:- för kvinnor och ungdomar tom 19år. När föranmälan är stängd gäller efteranmälan på startplats lördag morgon. Vid betalning på plats gäller ordinarie startavgift alltså 250:-/150:-.
I avgiften ingår ett drag eller en fluga för den som hellre fiskar med det. Alla deltagare är välkomna att anmäla sig i lagtävlingen. Ett lag skall bestå av 2-4 deltagare och avgiften är 100:- per lag.
PROGRAM
Lördag
07,30 Startkort hämtas eller löses i Källa Hamn eller på Cykelaffären i Färjestaden. Därefter är det fritt att åka och fiska. 18,00 Invägning i Källa Hamn. Fiskar inkomna senare än 18,00 diskvalificeras. All prisutdelning kommer att genomföras i Källa Hamn under söndagen.
Söndag
Fritt att åka och fiska. 15,00 Invägning och prisutdelning i Källa Hamn samt utlottning av priser till de som närvarar. Fiskar inkomna senare än 15,00 diskvalificeras. Vid invägningen serveras Rosas goda korv med bröd.
REGLER
Fisket får bedrivas längs hela Ölands kust, som inte är säl/fågelskydd. Tillåtna metoder är spinn, fluga, mete Endast 1 spö får användas åt gången Fiske från båt är ej tillåtet Fiskar inkomna senare till invägning än vad som anges i programmet kommer ej att vägas in Inkommen fisk måste vara minst 55 cm lång och ha ett fultonvärde 1,0 eller över. Max 1 havsöring med fettfena per fiskare/dag! De fiskar som returneras skall så långt det är möjligt krokas av i vattnet utan att hanteras. Tyngsta Havsöringen vinner tävlingens totalpris.
PRISBORD
LAGTÄVLING
Laget kan bestå av 2-4 deltagare och kostar 100kr/lag.
Laget får väga in max 3 fiskar per dag! Två i ett lag kan endast väga in 2 öringar med fettfena!
Hela lagtävlingens startavgifter går till segrande lag.
Varupriser lottas ut till dem som närvarar vid prisutdelningen. Skulle inte tre godkända fiskar vägas in kommer överblivet pris gå till fiskevårdande åtgärder på Öland. Källa och bokning: havsoringoland.se
Passa på att boka boende redan nu medans det finns ledigt.
Skitfiske på eder mina damer och herrar så syns vi på HavsöringCup Öland den 18-19 april.
Välkomna!
Seppo
Arkivbild Foto: Seppo Lippo
Arkivbild Foto: Seppo Lippo
Arkivbild Foto: Seppo Lippo
Vissa flugor följer med en genom livet. Expressprinsen är en sådan.
I min ungdom hade jag perioder med ett närmast löjligt bra fiske efter regnbåge med just den här nymfen. Det var inget märkvärdigt mönster, inga konstigheter, men den fungerade. Gång på gång. Jag minns tydligt att jag läste om den i Fiskejournalen, någon gång under den tid då enkelhet och funktion stod i fokus. Framför allt under 1970 och 1980-talet. Tyvärr finns ingen tydlig upphovsman dokumenterad, vilket inte var ovanligt på den tiden. Många flugor var kollektiva erfarenheter snarare än personliga varumärken.
Bindningen är lika avskalad som effektiv:
kropp av påfågel, stjärt av vit gås och en kort, diskret ryggvinge av vit gås vid thorax. Förstärkt med koppartråd. Mer än så behövs inte.
Det är en nymf som imiterar mycket, och samtidigt ingenting specifikt. Just därför blir den ofta svår att ignorera för fisken. Påfågelns naturliga lyster ger liv även vid stillsam drift, och den ljusa gåsfjädern ger en fin kontrast i vattnet.
Nu väcks nyfikenheten igen.
Jag tänker nämligen testa Expressprinsen även på våra havsöringar här på ön. I rätt strömmande partier, gärna fiskad nära botten eller långsamt hemtagen över tångbälten, tror jag absolut att den kan väcka intresse även hos silvret. I grunden är det trots allt en fluga som signalerar föda, inte teori.
Hur det går återstår att se, men ibland är det just de där gamla, enkla mönstren som överraskar mest.
Expressprinsen kommer nu även att finnas tillgänglig i webbshoppen, bunden precis så som jag alltid använt den. En nymf med rötterna i svenskt regnbågsfiske, men med blicken riktad även mot Ölands kust.
En fluga utan krusiduller.
En fluga med historia.
Och kanske, en fluga även för havsöringen.
”OBS” Jag binder den på en hullinglös krok i strl 10
Skitfiske på eder mina damer och herrar.
Seppo
Nedan en nybunden Expressprins
En nybunden Expressprinsen
Lite småmysigt är det att binda flugor framför den öppna spisen medans snön yr utanför.
Igår tog jag årets sista fisketur. Inte med vem som helst, utan med en av våra juniorer. Vår nioåring Cleo har nämligen börjat få upp ögonen för fiskets ädla konst, och det i sig är ju större än vilken havsöring som helst.
Vi rullade ut vid tolvsnåret med siktet inställt på att lura årets sista silverblänkare. Samtidigt skulle Cleo premiärtesta sina nya vildmarkskläder och stövlar. Moder Natur bjöd snällt på en isande nordanvind på 2 till 3 m/s och runt plus två grader i luften. Perfekta förhållanden för att testa både kläder, och prylar.
Spinnspöna var riggade med dobb och fluga, precis som det ska vara. Efter en stund frågade Cleo om jag alltid fiskade ensam på just den här platsen.
– Ja, här är det aldrig folk när jag är här, svarade jag självsäkert.
Det tog väl ungefär trettio minuter innan jag hör mitt namn ropas bakifrån.
En bekant dök upp, också sugen på att prova lyckan. Fantastiskt roligt att stöta på likasinnade längs kusten. Efter några minuters trevligt snack sa jag att han självklart kunde fiska samma sträcka som oss. Delad glädje är ju dubbel glädje, och det gäller även i vadarbyxor.
Min vän behövde inte lång tid på sig. Två fina havsöringar inom loppet av en timme. Dobb och fluga där också. Imponerande, och inspirerande.
Cleo då? Jo, det blev några dragningar och förväntansfulla blickar, men inget som ville hela vägen in. Inte ett pill på mina prylar. Vid tvåtiden började det dyka upp ännu mer folk som stannade och pratade. När de gått vidare tittade Cleo på mig och sa:
– Men du sa ju att du alltid var själv här… nu kommer det ju folk hela tiden.
Ja, vad svarar man på det? 😄
Vi fiskade fram till tre utan fler känningar, men jag måste säga: det är något alldeles extra när barnen, i det här fallet barnbarnen är med på fisketuren. Det är inspirerande, roligt och så oerhört givande att orden nästan tar slut. På något sätt fiskar man genom dem. Man ser platsen, stunden och fisket med nya ögon.
Ett privilegium, faktiskt.
Så även om vi inte landade årets sista havsöring, så landade vi något minst lika värdefullt: en fantastisk stund tillsammans längs vår härliga öländska kust. Och det slår allt. 🎣💙
Om sportfisket ska leva vidare räcker det inte med bra flugor, rätt vind eller perfekta bottnar. Det krävs nyfikenhet, tid och någon som visar vägen. När barn får följa med ut, frysa lite om fingrarna, ställa frågor och uppleva både napp och tomma timmar, då sås fröet.
Det är där framtidens sportfiskare föds. Inte nödvändigtvis genom rekordfiskar, utan genom gemenskap, skratt och minnen längs kusten. Och ärligt talat, det är nog den viktigaste fångsten av dem alla
God Jul och ett riktigt Gott Nytt år på eder mina damer och herrar
Seppo
Vår Cleo på ”G”. Måste säga att hon börjar kasta riktigt bra nu.
Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.