fiskingtrout – Seppos Fiskehörna

– och tankar om barn, fiske och samhörighet

Det finns få saker som kan pigga upp en gammal gubbe som jag så mycket som att få dela en fisketur med barnbarnen. Den här gången var det Cleo, nio år och full av nyfikenhet, energi och ett spirande fiskeintresse, som följde med ut.

Nu är ju Cleo inte mitt barnbarn rent biologiskt, hon är min hustrus dotterdotter, men hon har varit med mig sedan hon föddes, och för mig är det inte blodet som avgör vem som är barnbarn. Det är tiden vi delar. Närhet byggs inte i gener, den byggs i ögonblick och vi har samlat mången sådana genom åren. Så för mig är Cleo även mitt barnbarn, punkt slut.

Vi hade förberett våra meteprylar kvällen före – mask, metspön, doppande flöten och förhoppningar, och tidigt nästa morgon bar det av. Cleo var laddad, jag med. Första stopp blev Lofta, ett klassiskt skrubba-hak där jag haft ett och annat lyckokast genom åren. Men efter två timmars fiskande med endast ett napp föreslog Cleo att vi skulle byta plats. Ett klokt beslut, och jag gillar verkligen att hon börjar tänka som en fiskare redan nu.

Andra stoppet blev Grönvik, strax söder om Djupvik. En plats med historia för oss. Jag kan inte låta bli att nämna att vår Alma en gång vann Havsöringscup just här, med en öring på över tre kilo, fångad med dobb och fluga. Och ja, hon fiskade såklart med en Albyminken Classic i änden av tafsen. Vad annars?

Vi metade ända till klockan tre på eftermiddagen. Två napp, men inga fiskar upp. Men det gör faktiskt inte så mycket. Fiske handlar inte bara om fångst. Det handlar om närvaro. Samtal. Glädjen i att se Cleo kasta med dobb och fluga – och hur hennes teknik med spinnspöt förbättrades för varje kast. Jag blev både stolt och varm i hjärtat.

Och som kronan på verket: just när vi lagade vår lunch på gasolköket drog en rejäl regnskur över oss. Vi blev plaskvåta, men skrattade så vi kiknade. Fem minuter senare kom solen och värmde upp oss igen. Samtidigt hörde jag att det regnade konstant i Lofta – så Cleo hade rätt där också. Tur att vi bytte plats!

Nästa fisketur blir till Snärjebäcken, där vi ska testa flugfisket efter regnbåge tillsammans. Det ser jag verkligen fram emot.

Jag vill avsluta med att säga: har du barnbarn eller någon ung själ i din närhet ta med dem ut. Oavsett om det nappar eller inte. Tiden tillsammans i naturen ger något mycket djupare än ett fiskekort eller en fångstrapport kan beskriva. Det ger gemenskap, trygghet och minnen som varar längre än någon sommar.

Och för oss gamlingar? Det ger liv.

Skitfiske på eder mina damer och herrar

Seppo