Blog Image

Seppos Fiskehörna

– där havsöring möter hjärta och passion


Välkommen till mitt hörn av fiskelivet. Här får du följa med mig ut, oftast med flugspö i hand och ett egentillverkat mönster på tafsen, men ibland också med haspelspö eller bottenmete efter skrubbor, piggvarar och havsöring i strandkanten.

Jag fiskar främst på Öland, men drar mig inte för att utforska nya vatten. För mig handlar fisket lika mycket om naturens stillhet som om hugget, om tångens doft, vindens viskningar och det där ögonblicket när linan stramas och pulsen höjs.

I bloggen delar jag med mig av min passion för flugbindning, fisketeknik, utrustning och möten med både människor och vatten. Välkommen att följa med, det bästa kastet kanske ligger framför oss.

En sik på pimpel – vad är oddsen?

Övrigt, Abborrfiske Posted on 2026-03-02 07:48

William plockade upp mig vid sextiden på morgonkvisten. Ett kort stopp i Kalmar där vi även hämtade upp Niclas Elneus, och sedan styrde vi kosan mot Kråkelund.

Det var barmark här i Kalmartrakten, men när vi närmade oss Mönsterås låg det betydligt mer snö över åkrarna. Det gav oss ändå lite hopp om att isläget kunde vara hyfsat. Samtidigt kändes det som en liten chansning efter allt regnande under veckan.

Men är man pimpelsugen – då är man.

Väl framme vid vår destination blev vi glatt överraskade. På parkeringen stod ingen mindre än Pelle Klippinge och ruggade upp sina pimpelprylar. Alltid lika trevligt!

Väl ute på isen gjorde vi det rutinmässiga borrandet för att kontrollera hur isen mådde. Det visade sig snabbt att det var riktigt fin is – toppenis faktiskt.

Med lätta steg började vi pimpla, och faktum var att jag hittade abborrarna direkt. I de två första hålen fick jag ett tiotal borrar. Finfina fiskar runt 300 gram och alla tog på mina nyrenoverade ÄSSÄ-balansare i färgen grå.

Alla i gänget fick fina abborrar, men ändå kändes det som att borren inte riktigt var på hugget. De tog lite försiktigt.

Strax före den sedvanliga korvgrillningen dök Pelles kompis Christer Göransson från Linköping upp, en van pimpelfiskare. Inte så konstigt egentligen, han kommer ju från genuina pimpeltrakter.

Vi grillade korv, berättade anekdoter och mången goa skratt blev det. Det är något alldeles speciellt att sitta vid “lägerelden” ute på isen tillsammans med goda vänner och dra fiskehistorier.

Och som alltid i sådana sammanhang blev det en och annan tappad storabborre i berättelserna…

Så kul!

Mätta och belåtna drog vi ut på isen igen.

En timme senare satt William och Niclas vid vår startplats när jag plötsligt hör William ropa mitt namn. I handen ser jag honom hålla en silverblank fisk.

Christer, som sitter bredvid mig, ropar:
– William har nog fått en regnbåge!

Herre gud tänker jag, det kan inte vara sant. En regnbåge igen? Och dessutom på samma plats där vår Cleo fick sin förra gången vi var här.

Medan jag snabbt plockar ihop mina pimpelprylar för att springa över och ta en närmare titt på fisken rusar både Christer och jag fram.

Men när vi kommer fram ser vi direkt att det inte är någon regnbåge.

Det är en sik.

Och inte vilken sik som helst – en riktig praktfisk på hela kilot!

Vad är oddsen för det?

En sik på pimpel, och dessutom på samma plats där Cleo fick sin regnbåge sist vi var här.

Det mest komiska i kråksången var att under bilresan hit, som tar ungefär en timme, så satt jag och Niclas och diskuterade just sikfisket längs kusten. Jag berättade att jag aldrig fått någon sik på pimpel i dessa trakter och att det vore häftigt att någon gång lyckas.

Vi pratade om metoder, beten och möjligheter.

Och så händer det osannolika.

William drar en sik på pimpel.

Så häftigt att man knappt tror att det är sant.

Stort GRATTIS till dig William!

Ett bra fiske i det stora hela. Jag tog hem tjugotalet finfina borrar med en topp på 500g. Pelle tog väl hem liknande antal fast hans toppfisk låg på ca 600g. Niclas Solberg och några till fiskade på ett annat håll och hade fått en handfull abborrar på över kilot. En toppfisk på 1360g som Magnus landat, Niclas en toppfisk på 1050g och Andreas en knakare på 940g. Stort GRATTIS till dessa finfina borrar.

Är jag avis?

Inte ett dugg!

He, he…


Skitfiske på eder, mina damer och herrar!

Seppo

William med en riktig överraskning på pimpel, en sik på dryga kilot fångad vid trakterna kring Kråkelund. Inte varje dag man får en sådan fin fisk genom isen!

Stilstudie på Niclas

Nyrenoverade ÄSSÄ-balansarna levererade bra denna dag

Härlig stund vid ”lägerelden”



En dag vid Lilla Hällesjön, fiske, flugor i goda vänners lag

Flugbindning, Övrigt Posted on 2025-10-13 05:04

Det är inte varje dag man får uppleva en sådan lördag som den igår. Jag, tillsammans med Klaus, William och Gösta, alla involverade i Bo Pensionat i Vickleby, begav oss till den stillsamma sjön Lilla Hällesjön, inte långt från Fliseryd, för en dag med flugfiske, ambitionerna höga, tålamodet än högre.

Vi anlände vid sjön strax efter tio på lördagsmorgonen, fulla av förhoppningar, med flugor, spön, sittunderlag och det där fiskesug som bara ett stilla vatten kan locka fram. Solen sken, luften var klar, men vinden… ja, vinden var nordlig och byig som bara den periodvis. Den försökte säkert också fiska, för den drog och ryckte i både fluglinor och hattar.

William, vår egen fiskeguide här på Öland (han känner väl till sjöns alla hemligheter, utrustade mig med två “giftiga” flugor, dvs sådana som regnbågen inte kan stå emot. Det dröjde väl inte länge förrän han drillade en vacker regnbåge på halvtannat kilo. En mäkta finfin regnbåge på alla sätt. En timme senare stod Klaus där med sin kilo-regnbåge som han senare håvade upp.

Jag då? Jo, jag hängde med i riggen, med alla dragningar, lyftningar, hoppande flugor och… noll regnbåge. Min corixanymf lockade dock fram en fin liten mört, det får väl räknas som trofe` av sällskapet, men inga självporträtt med regnbåge för mig denna gång. Gösta och jag fick nöja oss med att titta och beundra.

Vid ettiden tog vi paus, Gösta och Klaus drar fram grillkorv och bröd, och oerhört välljudande skratt vid elden. Korvdoft och korvbröd och lite senap så enkelt, så gott. Ni vet hur det är: det blir aldrig fel med korv när man fiskat och lidit lite med kall vind och heta drömmar.


Bo Pensionat

För den som inte redan känner till det: Bo Pensionat är en pärla i vårt Öland, som är mer än bara tak över huvudet. Det är värme, gemenskap, skratt och den där känslan av att komma hem, fast man är bortrest. Här möts människor, berättelser delas, och fiskar fångas (eller så gör de inte det, men det gör ingenting). Pensionatet ägs av personer som vet vad gästfrihet innebär, och som dessutom tycker om natur, sjönära äventyr lika mycket som en perfekt uppdukad frukost.


Lilla Hällesjön och dess fiskeklubb

Lilla Hällesjön, stilla vatten, djup eller ej beroende på årstid och regn, är en fiskedröm för oss regnbågsälskare. Sjön ligger vackert, omgiven av skog, med vindar som ibland samarbetar och ibland mest leker med fluglinorna. Fiskeklubben vid Lilla Hällesjön håller ordning och reda: regler, fiskekort, ibland tävlingar, alltid gemenskap. Man vet att när man är där så är man välkommen, och fisketips finns alltid att få från de som känner sjön som ett gammalt fiskenät.


Slutsats

Alla var nöjda, utom kanske min flugfiskeego, som än en gång lärde mig att tålmodighet och rätt fluga är vapen i kampen mot tom lina. Men vad gör det? Det var värmen från solen, vännernas skratt, grillkorv i magen och naturens stillhet som gjorde dagen oförglömlig.

Nästa gång kanske jag får en regnbåge värdig bloggstatus. Tills dess: tack till Klaus, William och Gösta för en dag man inte glömmer, och tack till Bo Pensionat för att ni gör livet bättre, en korvgrillning och en flugkrok i taget.

Skitfiske på eder mina damer och herrar.

Seppo

William med en finfin regnbåge från Lilla Hällesjön

Korvgrillning

Min mört på en Corixanymf. Givetvis så fick den gå på retur.



Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.