Välkommen till mitt hörn av fiskelivet. Här får du följa med mig ut, oftast med flugspö i hand och ett egentillverkat mönster på tafsen, men ibland också med haspelspö eller bottenmete efter skrubbor, piggvarar och havsöring i strandkanten.
Jag fiskar främst på Öland, men drar mig inte för att utforska nya vatten. För mig handlar fisket lika mycket om naturens stillhet som om hugget, om tångens doft, vindens viskningar och det där ögonblicket när linan stramas och pulsen höjs.
I bloggen delar jag med mig av min passion för flugbindning, fisketeknik, utrustning och möten med både människor och vatten. Välkommen att följa med, det bästa kastet kanske ligger framför oss.
Trodde jag hade försovit mig. Jag brukar i allra flesta fall åka ut timman före soluppgång. För mig är detta en magisk timme. Att höra naturen vakna upp är en härlig upplevelse. Havsöringen brukar vara rejält aktiv just då. När jag väl kom fram till Sandbyborg så var klockan redan åtta. Vadade ut och såg till min besvikelse att vattnet var rejält grumlig. Åkte till Stenåsa och samma där. Valde att åka till västra sidan och det var bra val. Här kommer en film hur det gick.
Skitfiske på eder mina damer och herrar.
Seppo
Flugor som fungerade denna dag
Omögrizzly levererade 2 öringar
Albyminken BF12 Pink hullinglös levererade 2 öringar. Så lätt med dessa hullinglösa att kroka av.
Spiggflugan “Tånglaken” levererade en öring. Denna fluga levererar alltid vid skymning eller när himlen är tjock. När öringen kliver på så känner man verkligen det. Kommer även att binda “Tånglaken” med hullinglösa krokar.
Det är snart dags – en efterlängtad tur till Snärjebäcken tillsammans med min fru Susan för att fiska regnbåge. För mig blir det ett kärt återseende med mitt gamla Wallop Brook splitcane-spö i klass 5. Det är nog åratal sen vi fiskade tillsammans, det spöet och jag, men nu är det dags igen. Ett slags återförening, fast med kastteknik.
Susan, min hustru hon kommer att spinnfiska, med en välvald duo i utrustningsväg: ett UL-Berkleyspö 5,8 fot i klass 2–10 g med en liten Berkley-rulle, och ett andra ABU 5 fot spö i klass 10–30 g med en Cardinal 3000. Hon är redo, taggad – och som alltid när det handlar om regnbågsfiske: otålig.
Flugaskarnas oväntade överraskning
Jag var helt säker på att jag behövde binda nya flugor inför turen. Något fjäderlätt, kanske en nymf eller en enkel zonker i neutrala färger. Men så öppnade jag mina gamla flugaskar och fick en smärre chock: där låg redan allt jag behövde – och mer därtill. Jag band i alla fall fyra nya Black Martinez ifall att.
Det blev en eftermiddag med sortering över köksbordet, där gamla bekanta flugor dök upp som små minnen från förr. En perfekt blandning av “varför i hela friden har jag så många” och “oj, den där fungerar ju faktiskt fortfarande”.
“När man tror man behöver binda nytt – men inser att man var förutseende för 25 år sen.”)
Boknörderi för flugfiskesjälen
Samtidigt som utrustningen fick en översyn och flugorna sorterades, tog jag fram en av mina mest värdefulla klenoder i bokhyllan: Lennart Bergqvists klassiker “Flugor på mitt sätt” från 1989.
Det här är boken som format mitt sätt att tänka kring flugfiske. Enkelheten, funktionaliteten – och den där svenska känslan för vad som faktiskt fungerar i våra vatten. Det är min lilla flugbindarbibel.
Och som om det inte räckte med inspiration, så låg det dessutom ett paket i brevlådan. Min gode vän Pelle Klippinges senaste bok hade kommit: “Rök, grava och festa”
En titel som passar både efter en lyckad fisketur – och efter en mindre lyckad sådan, för den delen. Jag ser verkligen fram emot att testa hans recept efter Snärjebäcken.
Nästa steg
Snart åker vi. Kameran är laddad och vi kommer självklart att filma själva fisket – det blir både regnbågar, nostalgi, kanske en och annan tappad fisk och förhoppningsvis ett par riktigt fina bilder.
Så håll utkik – både här på bloggen och på min YouTube-kanal. Det kommer mera!
Vårens havsöringsfiske på Öland har varit ovanligt bra. Jag har hittills landat totalt 12 havsöringar. Av dessa har 10 vägt över 2 kg, med en största fisk på strax över 3 kg. Den tog min egenbundna Spiggfluga vid niotiden på morgonen och bjöd på en kraftig fight.
Samtliga öringar har varit i mycket god kondition. Fultonsvärdet har legat mellan 1,2 och 1,3, vilket tyder på välmående och välfödda fiskar. Den minsta öringen jag tagit vägde 1,5 kg (Fulton 1,3), och jag har inte haft kontakt med någon mindre fisk under våren.
Tre av öringarna har fångats med dobb och fluga, resten med flugspö. En av de mer minnesvärda händelserna var när jag tappade en uppskattningsvis 4+ kg havsöring som högg på en Albymink i solnedgången, fiskad med dobb.
Den största rapporterade öringen jag känner till denna säsong är en fisk på 7,250 kg, tagen på flugspö av min gode vän Niclas Solberg. En imponerande fisk och ett tydligt bevis på potentialen i vårfisket här.
Fisket i dagsljus börjar sakta att avta, men det finns fortfarande möjligheter för den som vill prova mörkerfiske efter kl. 23. Det har tidigare gett bra resultat.
Nedan visas bilder på de flugor jag använt under säsongen.
Kvällsstund vid Årsvik – Id, solnedgång och en hoppglad överraskning
Min hustru Susan och jag en spontan kvällstur till vackra Årsvik här på Öland. Det var en sådan där kväll man minns länge – nästan vindstilla, ljummen luft och ett gyllene kvällsljus som målade hela kustlinjen i varma toner. Vi var framme vid 19-tiden, redo för några timmars njutning vid vattnet.
Susan hade med sig kameran och ställde sig beredd att filma medan jag vadade ut med flugspöet i handen. Jag hade knutit på en av mina egna favoritflugor – Spiggflugan – som visat sig vara särskilt het så här års.
Redan vid 20-tiden hände det. Ett distinkt hugg – inget tveksamt pill, utan ett tydligt “nyp” som fick spötoppen att darra till. Strax därpå bröt en rejäl id ytan med rullande kraft, och vattnet kokade till i skymningsljuset. Den var både fet och grann, ett praktexemplar! Jag lyckades landa den fint, krokade av och lät den simma tillbaka i det lugna vattnet – alltid lika roligt att få möta dessa vackra fiskar.
Sedan kom kvällens höjdpunkt.
Solen började så sakta gå ned bakom horisonten, och himlen färgades i nyanser av orange, rosa och lavendel. Vi stod bara där och njöt – Susan bakom kameran och jag med spöet i hand. Just som solen försvann under horisontlinjen, högg det igen. Den här gången var det ett rejält hugg – inget snack. Flugspöet bugade djupt och en otroligt hoppglad, fet och stark havsöring på halvtannat kilo tog till skyarna!
🎥 (Vi fick till och med med hoppandet på film – inte varje dag man lyckas med det!)
Öringen bjöd på en rejäl kamp och var i toppkondition, ett riktigt vackert exemplar som verkligen satte både mitt tackle och mitt hjärta på prov. Det är sådana ögonblick man bär med sig länge, både i kroppen och i själen.
Vi avslutade kvällen med varsin termoskopp kaffe vid strandkanten, medan vågorna rullade in och mörkret sakta la sig över Årsvik. En kväll att minnas – inte bara för fisket, utan för stunden tillsammans och för den skönhet naturen bjuder på, när man bara tar sig tid att vara där.
En härlig kvällsrunda med test av en ny fluglina gav både id och hoppglada havsöringar. Återkommer med utförligare information om denna kvällsrunda. Det var min hustru som filmade.
Hej! Jag heter Seppo och bor på Öland. I över 50 år har fisket och naturlivet i alla dess former varit min stora passion här i livet, framförallt här på Solen och Vindarnas ö.
