Messade Cykel-Johan på morgonkvisten och undrade om han hade mask hemma i butiken. Tyvärr så visade det sig att han inte hade några för tillfället. Planen för eftermiddagen var att jag tänkte göra årets första metepass. Tycker det är väldigt rogivande att sitta still och titta på spötopparna när dom gungar lite försiktig samtidigt som man tar sig en liten slurk kaffe eller som idag några koppar varm choklad. Utrustningen för dagen var egenpulad spöställning, 3st feederspön, lätta päronsänken typ endast 15g, tre stycken baitrunners riggade med 0,25mm nylonlina och slutligen en liten bit räka på en krok strl 4 (kamasan). Jag använder gärna lätta sänken för att betet ska rulla med strömmen efter sandbotten eller att vinden drar den lite då och då. Metkrokarna har jag aldrig rostfria för chansen är mycket stor att mindre öringar går på och om dom svalt betet läker den aldrig ut men med vanlig krok är det bara att klippa av linan och släppa tillbaka fisken. Kroken kommer antingen att läka ut eller rosta bort. När jag är på metejakt efter öring och sik brukar jag föredra mask men idag fick det bli räka. Med sydostan i ryggen metade jag i tre timmar utan några större känningar. Vid ett tillfälle började alla mina spön att vibrera och smårycka. Troligen ett strömmings stim som simmade på mina linor eller kanske något annat stim vad vet jag.
