Blog Image

Seppos Fiskehörna

– där havsöring möter hjärta och passion


Välkommen till mitt hörn av fiskelivet. Här får du följa med mig ut, oftast med flugspö i hand och ett egentillverkat mönster på tafsen, men ibland också med haspelspö eller bottenmete efter skrubbor, piggvarar och havsöring i strandkanten.

Jag fiskar främst på Öland, men drar mig inte för att utforska nya vatten. För mig handlar fisket lika mycket om naturens stillhet som om hugget, om tångens doft, vindens viskningar och det där ögonblicket när linan stramas och pulsen höjs.

I bloggen delar jag med mig av min passion för flugbindning, fisketeknik, utrustning och möten med både människor och vatten. Välkommen att följa med, det bästa kastet kanske ligger framför oss.

Då fortsätter vi – Del 3: Mina sänken och krokar

Abborrfiske, Flundremete, Havsöringsfiske, Idfiske, Övrigt, Sikfiske, Surfcasting Postad av SeppoPosted on 2026-09-30 06:19

Då var det dags för del 3 i min lilla serie ”Mete på mitt sätt”.

Den här gången har vi kommit fram till något som kanske inte är det mest glamorösa i fiskevärlden – sänken och krokar. Men tro mig, även här finns det anledning att tänka till lite. 😊

Jag börjar med mina gripsänken på 80, 100 och 120 gram, tillsammans med mina vanliga päronsänken på 80 gram. De här använder jag framför allt tillsammans med mina surfspön, mina gamla trotjänare Nemesis 14 fot.

När strömmen börjar bestämma sig för att den minsann tänker vara med och fiska också, då kommer gripsänken verkligen till sin rätt. De griper tag i botten och hjälper till att hålla tacklet på plats istället för att låta hela härligheten driva iväg.

Mina gripsänken köper jag bland annat i Västhamnen i Helsingborg, vilket kan vara ett litet tips för den som letar efter den här typen av sänken.

Men när jag går över till mina feederspön blir det betydligt lättare grejer.

Här använder jag bland annat sänken till mitt UL-mete, där jag har några små hemmagjorda varianter av kopparrör på ungefär 5 och 10 gram.

Och sedan har vi mina absoluta favoriter – muttersänken på cirka 30 gram och sänken gjorda av gamla proppar på cirka 26 gram.

Det kanske inte ser särskilt märkvärdigt ut. Men det är lite det som är hela poängen.

Jag tycker om när saker är enkla, fungerar och gärna kan få ett andra liv. Muttern var en mutter och proppen var en gång en propp. Nu får de följa med ut och fiska istället.

Jag har även päronsänken på 20 gram, och de fungerar naturligtvis alldeles utmärkt. Men när jag själv får välja till mitt feedermete blir det oftast muttrar eller gamla proppar.

Sedan var det dags för en annan liten men viktig detalj – krokarna.

Här kör jag ganska enkelt. Mina Aberdeenkrokar är inte av någon exklusiv modell, utan helt vanliga och prisvärda krokar i storlek 2, 4 och 6.

Till skrubba och sik använder jag framför allt storlek 4 och 6. Men när jag vill ha lite mer bete på kroken, och presentationen kräver det, går jag upp till storlek 2.

Återigen handlar det för mig väldigt mycket om enkelhet.

Jag behöver inte ett helt skåp med olika modeller och färger för att kunna gå ut och meta. Några olika sänken, några krokar och tackel som jag vet fungerar – sedan är det egentligen bara att ge sig ut.

Och kanske är det just det som är charmen med mete.

Man kan göra det hur avancerat som helst.

Eller så kan man göra det väldigt enkelt.

Jag tillhör nog den senare kategorin… även om jag har en märklig förmåga att börja experimentera med muttrar, kopparrör och gamla proppar när jag egentligen bara skulle behöva köpa ett vanligt sänke. 😂

I del 4 lämnar vi sänken och krokar och går vidare till själva kopplingen mellan alltihop – mina tackel och hur jag bygger dem för olika typer av mete.

För det är ju trots allt där sänket, kroken och resten av prylarna ska göra lite nytta tillsammans.

Så vi tar det steg för steg.

Mete på mitt sätt – enkelt, funktionellt och gärna med en liten skvätt experimentlusta.

Skitfiske på eder mina damer och herrar

Seppo



Mina metoder – Del 2: Metespöna som vägrar gå i pension

Abborrfiske, Flundremete, Havsöringsfiske, Idfiske, Övrigt, Piggvar, Sikfiske Postad av SeppoPosted on 2026-09-26 05:59

Då fortsätter vi min lilla serie om mete – på mitt sätt.

I den här delen tänkte jag visa er några av mina metespön. Och precis som när det gäller mina rullar så handlar det inte direkt om årets senaste modeller från någon prålig katalog. Nej då… även här har åren gått.

Jag använder bland annat:

  • Dessert Feeder 11 fot från Ultimate Team
  • Avon Quiver Superfeeder 11,6 fot från Ron Thompson
  • Drennan Superfeeder 12 fot från Drennan
  • Nemesis Advanced 14 fot från Kali Kunnan, mina surfcasting-spön

Flera av dessa spön har lika många år på nacken som rullarna ni såg i förra filmen. De finns säkert inte längre på marknaden, åtminstone inte som nya modeller. Och det är egentligen inget konstigt med det. Material, konstruktion och teknik har utvecklats en hel del genom åren och det finns säkerligen både likvärdiga och bättre spön idag.

Men… jag är väldigt nöjd med mina gamla trotjänare.

Efter så många år har man liksom blivit ett med sina prylar. Jag vet hur spöna beter sig och hur de känns i handen, och framför allt har jag fått in det i muskelminnet. Jag känner skillnaden beroende på vilken vikt jag använder, hur spöet laddar och ungefär vad jag kan förvänta mig när det är dags att kasta.

Det är lite som med ett gammalt par skor. Man kanske inte skulle vinna någon modevisning med dem, men jäklar vad sköna de är att gå i.

Och sedan kommer vi till något som jag tycker är minst lika viktigt som själva utrustningen – hur man tar hand om den.

Efter mina fisketurer, framför allt när jag varit ute i saltvatten, tvättar jag alltid av spöna ordentligt. Därefter får de komma tillbaka till sin plats i en mörk och sval miljö.

Det är egentligen inget märkvärdigt.

Men jag tror att det är just de där enkla sakerna som gör skillnad över tid. Fiskeutrustning behöver inte vara förbrukningsvara bara för att den har några år på nacken. Tar man hand om sina prylar kan de faktiskt hänga med väldigt länge.

Och mina verkar ha bestämt sig för att inte gå i pension riktigt ännu.

Så där har ni del två i min serie om mete – mina spön och varför jag fortfarande använder dem.

Kanske är de gamla. Men så länge de gör jobbet, och jag trivs med dem, får de följa med ut.

För det är trots allt inte prylarna som ska njuta av fisket.

Det är vi.

Men serien är inte slut riktigt ännu.

I nästa del lämnar vi spöna och går vidare till den kanske något mindre glamorösa delen av meteutrustningen – sänken och krok.

Här blir det lite mer blandat. Det kommer att handla om vad jag använder, varför jag använder det och hur jag tänker när jag sätter ihop mina tackel. Och som vanligt finns det en del gamla prylar med i bilden.

Dessutom kommer vi in på en sak som jag tycker blivit allt viktigare inom fisket – vad vi faktiskt lämnar efter oss i naturen.

Så det blir lite fiske, lite experimenterande och förhoppningsvis några tankar att ta med sig ut till vattnet.

Men det får bli i nästa film.

Allting behöver ju inte komma på en gång… vi ska ju hinna fiska också.

Skitfiske på eder, mina damer och herrar!

Seppo



Först ut blir rullarna.

Abborrfiske, Flundremete, Havsöringsfiske, Idfiske, Makrillfiske, Övrigt, Sikfiske, Strömming/Sillfiske, Surfcasting Postad av SeppoPosted on 2026-09-17 07:26

Del 1 – Rullarna

Då börjar vi med mina rullar.

Vilka rullar använder jag egentligen när jag metar längs kusten? Varför har jag valt just dessa, och vad tycker jag är viktigt för att utrustningen ska fungera år efter år ute vid havet?

Här kommer kanske det mest uppseendeväckande först…

Mina rullar och spön har minst 20 år på nacken. Och ja – jag vet att det finns nyare prylar där ute. Men mina gamla trotjänare fortsätter att göra jobbet, år efter år.

Jag fick faktiskt ett litet uppvaknande häromdagen när jag av ren nyfikenhet började titta på gamla fiskerullar på Blocket. Där dök det upp en massa ”vintage”-rullar.

Problemet var bara att flera av dem var sådana som jag själv fortfarande använder i mitt dagliga mete! 😂

Då kände jag att det nog var bäst att lägga ner hela vintageprojektet. Jag vill ju helst inte börja samla på mina egna gamla fiskegrejer ännu. He, he!

I filmen berättar jag lite mer om mina tre Okuma Epix 30 EB Baitrunner, ungefär motsvarande storlek 3000 i haspelvärlden, och mina Yokozuna 6000 Rydshi Surfwave, som får följa med när surfkastingspöna åker fram och jag vill nå lite längre ut.

Jag pratar också om hur jag sköter mina gamla trotjänare. För även om prylarna har några år på nacken så får de inte gå i pension riktigt än.

Efter varje fisketur blir det duschen för både rullar och spön. Saltvatten är en trevlig bekantskap när man fiskar – men en ganska dålig inneboende. 😉

När säsongen är över servar jag själv rullarna så att de står redo när det är dags igen. I mitt fall brukar det innebära att de får vakna till liv lagom till sikfisket.

Del 1 handlar alltså om rullarna.

Gamla? Absolut.
Vintage? Tydligen.
Fungerar de fortfarande? Jajamän!

Och nästa gång kanske vi pratar om de där andra gamla trotjänarna…

Spöna.

He, he – men först rullarna! 😉

När allt är som det ska

Skitfiske på eder mina damer och herrar

Seppo



Nya filmer

Abborrfiske, Flundremete, Havsöringsfiske, Övrigt, Piggvar, Sikfiske, Strömmingsfiske, Surfcasting Postad av SeppoPosted on 2026-09-15 05:53

Laddar upp inom kort filmer om mina meterullar och spön

När hösten kommer – då börjar metet igen

Sommaren har gjort sitt. Solvarma dagar, bad, semester och kanske lite för många timmar i skuggan med en kopp kaffe i handen. Men någonstans där ute över havet börjar något förändras.

Vattnet svalnar sakta. Vindarna får en annan ton och kustens invånare börjar återigen röra på sig.

Hösten är på väg – och med den kommer mitt kustmete igång på allvar.

För mig handlar metet framför allt om två kuststräckor som ligger mig varmt om hjärtat. Öland, där jag tillbringat otaliga timmar med spö i handen, och Skånes kust kring Kullaberg, där havet, klipporna och vädret kan bjuda på helt andra förutsättningar.

Och som vanligt börjar jag inte med att köpa det senaste och dyraste.

Jag börjar med det jag har – och funderar på hur det kan användas på bästa sätt.

Min meteutrustning – från rulle till krok

Jag har under en längre tid filmat min meteutrustning och tänkte nu släppa en liten filmserie här på bloggen.

Först ut blir rullarna.

Vilka rullar använder jag egentligen när jag metar längs kusten? Varför har jag valt just dessa och vad tycker jag är viktigt när utrustningen ska fungera ute vid havet?

I nästa film tittar vi närmare på spöna.

Här blir det framför allt mina feederspön och surfkastingspön som får komma fram ur garderoben. Två typer av spön med lite olika karaktär – men båda har fått följa med mig ut på kustens äventyr.

Sedan kommer vi till det som kanske är själva hjärtat i mitt mete:

sänken, krokar och tackel.

Där finns det en hel del att prata om.

Och känner ni mig rätt så kommer det förmodligen inte att bli en föreläsning i hur man ska göra. Snarare hur jag gör, varför jag gör så och vad mina egna experiment har lett till.

För det är ju lite så jag fungerar.

Jag måste testa.

Ibland fungerar det alldeles utmärkt.

Ibland fungerar det mindre utmärkt.

Och ibland står man där och funderar på varför man över huvud taget kom på idén.

Men det är också där mycket av fiskeglädjen finns.

Hösten vid kusten

Samtidigt som den här filmserien växer fram fortsätter jag att filma och fotografera mitt fiske.

Jag har lagt in en liten timelapse från ett av mina fiskepass i filmen. Molnen drar förbi i ett ganska imponerande tempo medan jag sakta fiskar av en kuststräcka.

Det är något speciellt med just den tiden på året.

Havet känns större.

Luften blir klarare.

Ljuset förändras.

Och plötsligt kan man känna att kustfisket börjar vakna till liv igen.

Det är också nu som havsöringarna åter börjar göra sig mer påminda.

Efter sommarens varmare vatten börjar temperaturen sjunka och kustfisket går in i en ny fas. Det är som om naturen själv trycker på startknappen igen.

Och jag?

Jag står naturligtvis där med spöet i handen och undrar:

”Vad händer om jag provar det här då?”

Så välkomna med på en liten genomgång av min meteutrustning.

Tre filmer är planerade:

Film 1 – Mina rullar
Film 2 – Mina spön: feeder & surfcasting
Film 3 – Sänken, krokar & tackel

Och detta är egentligen bara början.

För parallellt håller jag även på att arbeta med filmer kring mitt flugfiske, mina metoder och mina erfarenheter från många år längs Ölands och Skånes kuster.

Så nu drar vi igång hösten.

Utrustningen är framplockad.

Kusten väntar.

Molnen drar förbi.

Och någonstans där ute simmar kanske nästa fisk som är beredd att ställa till med lite oreda i mitt fiskeliv.

Seppos Fiskehörna – När allt är som det ska

Skitfiske på eder mina damer och herrar

Seppo



Sikmete på Oknö – med framtidens fiskare vid vår sida

Idfiske, Sikfiske Postad av SeppoPosted on 2026-04-27 20:33

William plockade upp mig vid åttasnåret och styrde kosan mot Oknö i Mönsterås. På schemat stod sikmete – eller ja, det var i alla fall planen. Med i bilen satt även Williams grabb Frans, och redan där kände man att det här skulle bli en sån där dag som betyder lite mer än bara fisk.

Personligen tycker jag det är något alldeles extra när barnen följer med ut. Mete i synnerhet är en fantastisk inkörsport – enkelt, rofyllt och med gott om tid för både spring i benen och nyfikenhet. För vi vet ju hur det är – barn under fem sitter inte still särskilt länge. Det pillas med kottar, kastas sten, och ställs tusen frågor. Men varje stund ute i naturen planterar ett litet frö. Ett frö som en dag kan växa till ett livslångt intresse. Och helt ärligt – vad slår att få sin egen fiskekompis vid sin sida, formad från unga år?

Oknö visade sig från sin bästa sida denna dag vad beträffande sol i alla fall. En hyfsad nordvästvind som turligt nog vred sig vid 11-tiden till nordost men trots det så kände man det där speciella lugnet som bara infinner sig vid kusten som letade sig in i både kropp och själ. Det är svårt att inte stanna upp och bara ta in allt – doften av hav, ljudet av fåglar och det där förväntansfulla pirret i luften.

Vi hade knappt hunnit börja fiska förrän det small till i mitt feederspö efter cirka 45 minuter. Ett rejält hugg – men tyvärr ville fisken inte stanna kvar. Därefter var det mest småpill, sannolikt spigg som glatt kalasade på våra maskar.

Vid elvatiden vred vinden från nordost till sydost, och bara en timme senare bryts lugnet:

– Fast fisk! ropar William.

Fisken drar tungt i sidled, segt och bestämt. Det där är ingen liten rackare, det ser man direkt. När den närmar sig land uppenbarar sig en riktigt fin id. Den håvas, mäts och vägs – 59 cm och vågen stannar på modiga 2655 gram. Endast 45 gram från Sportfiskarnas storfiskregister… ja, det är nästan så man hör hur det retas lite i bakhuvudet. Men vilken fisk! Helt felfri, blank och kraftfull – en riktig skönhet.

Framåt ett-tiden hade William ytterligare några kontakter, men de ville inte hela vägen in. Vid tretiden packade vi ihop. Frans hade redan tidigare lämnat oss, upphämtad av farfar Claus som dessutom dök upp med goda mackor – det är klass på sådant!

Någon sik blev det inte denna gång, men det gjorde faktiskt inte så mycket. För det här med mete… det är något visst. Enkelt, socialt och alldeles lagom stillsamt. Jag tror bestämt att både jag och William kände att det här gör vi om.

Och ja… jag måste ju bjuda på dagens tekniska haveri också. Jag tryckte igång actionkameran i god tid och var helt övertygad om att jag fångat hela dramat när William drillade sin fina id. Väl hemma, med kaffekoppen i hand och förväntan på topp, så möts jag av… absolut ingenting. Inte en sekund inspelad. Det var den dokumentationen det! Tur att minnet fortfarande fungerar – hyfsat i alla fall.

Skitfiske på eder, mina damer och herrar! 🎣

William pysslar noga med betet

William med denna finfina Id på modiga 2655 gram.



Sikmete!

Sikfiske Postad av SeppoPosted on 2026-04-27 05:50

Idag så blir det sikmete (läs den 27/4). Rapport kommer senare i kväll.

Skitfiske på eder mina damer och herrar.

Seppo



Endast räkor!

Sikfiske Postad av SeppoPosted on 2016-03-05 19:45

Messade Cykel-Johan på morgonkvisten och undrade om han hade mask hemma i butiken. Tyvärr så visade det sig att han inte hade några för tillfället. Planen för eftermiddagen var att jag tänkte göra årets första metepass. Tycker det är väldigt rogivande att sitta still och titta på spötopparna när dom gungar lite försiktig samtidigt som man tar sig en liten slurk kaffe eller som idag några koppar varm choklad. Utrustningen för dagen var egenpulad spöställning, 3st feederspön, lätta päronsänken typ endast 15g, tre stycken baitrunners riggade med 0,25mm nylonlina och slutligen en liten bit räka på en krok strl 4 (kamasan). Jag använder gärna lätta sänken för att betet ska rulla med strömmen efter sandbotten eller att vinden drar den lite då och då. Metkrokarna har jag aldrig rostfria för chansen är mycket stor att mindre öringar går på och om dom svalt betet läker den aldrig ut men med vanlig krok är det bara att klippa av linan och släppa tillbaka fisken. Kroken kommer antingen att läka ut eller rosta bort. När jag är på metejakt efter öring och sik brukar jag föredra mask men idag fick det bli räka. Med sydostan i ryggen metade jag i tre timmar utan några större känningar. Vid ett tillfälle började alla mina spön att vibrera och smårycka. Troligen ett strömmings stim som simmade på mina linor eller kanske något annat stim vad vet jag.



Metepass med mor!

Sikfiske Postad av SeppoPosted on 2014-05-10 10:30


05,00 på morgonkvisten ringde min väckarklocka. Kikade snabbt ut och såg att det inte regnar. Sprang upp för att väcka min gamle mor (80 år i år) för här skulle det metas sik. Min gamle mor älskar att meta och hennes specialitet är att meta regnbåge. Hennes personbästa är en fet båge på 6kg. Snabbkok av kaffe och te och sedan bar det iväg till hamnen. 06,00 på plats men ack, ack liiite kraftig sydanvind men inte så mycket skit i vattnet i alla fall. Vi riggade upp fyra spön med daggmask och lövmask. Nu vet jag att vissa föredrar maggots vid sikmete men jag hänger gärna på en mask eller två för då kan man få på vad som helst. Vi metade från 06,00 till 09,00 men vi kände bara en massa spigg som åt upp all mask. Det var härligt att ha en metemorgon med min gamle mor samt beskåda all aktivitet i hamnen. Det sjösattes stora och granna båtar samt att det samlades massor av folk för att beskåda dagens kyrkstafett.

Det kommer definitivt att bli fler metepass med mor det är ett som är säkert.

/Seppo



Nästa »

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.