Blog Image

Seppos Fiskehörna

– där havsöring möter hjärta och passion


Välkommen till mitt hörn av fiskelivet. Här får du följa med mig ut, oftast med flugspö i hand och ett egentillverkat mönster på tafsen, men ibland också med haspelspö eller bottenmete efter skrubbor, piggvarar och havsöring i strandkanten.

Jag fiskar främst på Öland, men drar mig inte för att utforska nya vatten. För mig handlar fisket lika mycket om naturens stillhet som om hugget, om tångens doft, vindens viskningar och det där ögonblicket när linan stramas och pulsen höjs.

I bloggen delar jag med mig av min passion för flugbindning, fisketeknik, utrustning och möten med både människor och vatten. Välkommen att följa med, det bästa kastet kanske ligger framför oss.

Nytt liv åt gamla balanspirkar – ett både roligt och smart vinterpyssel

Abborrfiske, Övrigt Postad av SeppoPosted on 2026-02-15 10:42


När fenorna på mina gamla balansare från Nils Master började ge upp tog jag saken i egna händer och började renovera dem i stället för att köpa nytt. Ett enkelt och roligt pyssel som både sparar pengar och ger nytt liv åt beten som annars blivit liggande. Samtidigt blev det ett trevligt stopp hos Småland Sportfiske i Urshult på vägen hem, alltid lika inspirerande att kika in i en riktig sportfiskeaffär.

På i stort sett alla mina gamla balansare från Nils Master har fenorna med åren spruckit eller helt enkelt ramlat av. I stället för att slänga dem bestämde jag mig för att ge dem nytt liv.

Jag letade fram en gammal plastburk med rött lock som en gång innehållit lingonsylt. Ur locket klippte jag ut plastbitar som jag sedan värmde försiktigt med min lilla gasolbrännare för att kunna forma dem till ett V. Därefter klippte jag till formen så att den liknar originalfenan på balanspirkarna. Fenorna limmades sedan fast med UV-lim, och resultatet blev faktiskt riktigt bra.

En balanspirk kostar en hel del idag, så varför inte renovera sina gamla beten istället? Det är både ekonomiskt och dessutom ett riktigt trevligt pyssel under vinterkvällarna.

Samtidigt passade jag på att fixa till mina nya pimpelspön från Wiggler som jag köpte när jag körde förbi Urshult. Där finns den välfyllda fiskebutiken Småland Sportfiske, som främst satsar på fiske efter gädda, abborre och gös samt även erbjuder stuguthyrning.

Personalen är mycket trevlig och hjälpsam, även om jag denna gång inte hittade små trekrokar för pimpelfiske och utbudet för flugfiske var begränsat. Har du vägarna förbi rekommenderar jag ändå ett stopp, det är alltid roligt att kika runt i en riktig fiskeaffär.

Att rusta upp gamla grejer och samtidigt fylla på med lite nytt – det är faktiskt en riktigt trivsam del av hobbyn.

Ny plastfenor på mina gamla balansare.

UV -behandling. Vi får väl se om fenorna kommer att hålla när en knakare biter över balansaren

Mina två nya Wigglerspön som jag har riggat med flätlina 0,12mm och med en tafs av fluorcarbon 0,30mm

Fixade även till min gamlla pimpelskrylla



Förberedelse

Abborrfiske, Övrigt Postad av SeppoPosted on 2026-02-02 13:12

Nu har jag åter gått igenom mina pimpelprylar efter den senaste, mycket lyckade turen till Kråkelund. Nya knutar är knutna, slitna partier och knutar på linan bortklippta och pirkarna har fått ny glans med lite Häxan silverputs.

Jag har även bytt ut finnhakarna mot andra hakar, helt enkelt för att jag tappade tre riktigt fina abborrar som tog kroken med sig sist. Sådant vill man inte vara med om igen.

Till och med ryggsäcken och vantarna har fått en välbehövlig tvätt.

Nu återstår bara att vänta på rätt tillfälle för nästa tur till Kråkelund.

Skitfiske på eder mina damer och herrar.

Seppo

Ps Om du ska ut och pimpla eller åka skridskor, glöm inte isdubbar runt halsen och var mycket, mycket försiktig där ute på isarna.

Putsat upp mina pirkar med Häxan.

Bytt ut Finnhaken till en annan typ.

Klippt bort alla knutar på linorna.

Nya knutar. Jag har alltid ett lekande när jag fiskar med balanspirkar

Nytt litet beteslås för att snabbt kunna byta balansare. Här på bild min hemmagjorda ÄSSÄ balanspirk i färgen grå.

Så då var allt klappat och klart, bara att vänta in nästa tur till Kråkelund.



Stekare, knakare och hästabborre

Abborrfiske, Övrigt Postad av SeppoPosted on 2026-01-31 08:25

Plockade upp William vid sextiden och sedan bar det av mot Kråkelund. Pelle skulle ansluta lite senare. Fanken vad vi var taggade. Det hör ju inte till vanligheterna att vi får ihållande minusgrader här nere i södra Sverige, så när det väl händer – och dessutom med fina, snöfria isar, då gäller det att passa på. Vi som älskar pimpelfisket var minst sagt redo.

Efter att ha laddat upp i drygt en timme i bilen och haft samråd med Pelle kring val av plats kom vi äntligen fram till den tilltänkta startviken. Alla pimpelprylar var genomgångna. Maggots fanns, ifall att, du vet. Pirkar, krokar, linor, allt var topp of the line.

Vi gick kanske femtio meter längs strandkanten och borrade de första hålen. Det tog inte många ryck förrän dagens första abborre fick beskåda dagens ljus. Och så fortsatte det. Fisk i stort sett i vartenda borrhål.

Pelle anslöt några timmar senare och vi började söka efter de större abborrarna. Ingen knakare ännu, men som Pelle sa ibland:
– Nu har det hakat på en stekare.

Visst fick vi någon stekare då och då, men de flesta abborrarna låg runt 100–150 gram. Vi grillade lite korv, drog anekdoter för varandra och njöt. Havsörnen seglade majestätiskt förbi oss med jämna mellanrum, och havsörnen undrade säkert om inte han också tänkte få sig några borrar. Det fick han givetvis. Fanken så häftigt.

Så höll det på fram till cirka klockan ett, då vi hade tagit oss tillbaka till startplatsen. Pelle och William gick, medan jag mest gled fram över blankisen. Ja, gled, jag hade ju med mig min ihopfällbara spark. Med kraftig sydostvind i ryggen fick jag till och med bromsa ibland.

Efter klockan ett var det som om någon tryckte på en knapp. Stekare klev på balanspirkarna hela tiden. Balansaren hann knappt ner till botten förrän det satt en abborre där. Jag fick till och med upp abborrarna till borrhålet, så med kort lina drog jag borre efter borre. Pelle och William gjorde detsamma. Tror till och med att Pelle drog upp runt 35 abborrar ur ett och samma hål. Bara stekare.

Detta höll i sig i ungefär en timme innan fisket återgick till det normala, normalt för den här dagen vill säga: abborre i varje nytt borrhål, i blandad storlek.

Pelle var supernöjd och styrde hemåt, medan William och jag stannade kvar ytterligare en timme. Då frågade William om jag hade testat den nya Squirmyn på abborrarna. Nej, det hade jag ju inte. Jag hade faktiskt inte tänkt på den alls.

Riggade om och släppte ner Bergmanpirken med en hängande Squirmy Struggle Gold Head, cirka tio centimeter nedanför Bergmannpirken. Åtta abborrar på raken. Ja, du läste rätt, åtta abborrar på raken. Den fungerade.

Efter detta korta test packade vi ihop och styrde kosan hem. Trötta, men oerhört nöjda. Trots den kraftiga sydostvinden hade vi ett fantastiskt pimpelfiske. I goda vänners lag, en härlig dag på isen, trots den iskalla blåsten.

Kan det bli bättre?
Nej, inte för mig i alla fall.

Fotnot:
En stekare är en abborre runt upp till 700 gram.
En knakare ligger kring 700–1 000 gram. Knakar rejält när man bryter nacken på den. Man får ta i.
Och en abborre över kilot kallas för Hästaborre, om jag inte minns helt fel. Hästabborre kommar av att dessa stora abborrar kan rusa iväg, vända och skena iväg som en liten häst berättade Pelle för mig. Jag har aldrig hört detta förut men fanken va roligt det är med dessa förklarande namn.

Skitfiske på eder, mina damer och herrar.

William med en nydragen Borre.

Pelle med en ”stekare”

Finfina ”stekare” på isen Foto: Pelle Klippinge

I vänta på rätt glöd

Squirmy Struggle Gold Head riggad på en bergmannpirk, fungerade utmärkt. Abborrarna satt finfint i läppen.



Expressprinsen, en enkel nymf med lång historia

Flugbindning, Havsöringsfiske Postad av SeppoPosted on 2026-01-25 15:30

Vissa flugor följer med en genom livet. Expressprinsen är en sådan.

I min ungdom hade jag perioder med ett närmast löjligt bra fiske efter regnbåge med just den här nymfen. Det var inget märkvärdigt mönster, inga konstigheter, men den fungerade. Gång på gång. Jag minns tydligt att jag läste om den i Fiskejournalen, någon gång under den tid då enkelhet och funktion stod i fokus. Framför allt under 1970 och 1980-talet. Tyvärr finns ingen tydlig upphovsman dokumenterad, vilket inte var ovanligt på den tiden. Många flugor var kollektiva erfarenheter snarare än personliga varumärken.

Bindningen är lika avskalad som effektiv:
kropp av påfågel, stjärt av vit gås och en kort, diskret ryggvinge av vit gås vid thorax. Förstärkt med koppartråd. Mer än så behövs inte.

Det är en nymf som imiterar mycket, och samtidigt ingenting specifikt. Just därför blir den ofta svår att ignorera för fisken. Påfågelns naturliga lyster ger liv även vid stillsam drift, och den ljusa gåsfjädern ger en fin kontrast i vattnet.

Ett steg vidare – mot havet

Nu väcks nyfikenheten igen.
Jag tänker nämligen testa Expressprinsen även på våra havsöringar här på ön. I rätt strömmande partier, gärna fiskad nära botten eller långsamt hemtagen över tångbälten, tror jag absolut att den kan väcka intresse även hos silvret. I grunden är det trots allt en fluga som signalerar föda, inte teori.

Hur det går återstår att se, men ibland är det just de där gamla, enkla mönstren som överraskar mest.

Expressprinsen i webbshoppen

Expressprinsen kommer nu även att finnas tillgänglig i webbshoppen, bunden precis så som jag alltid använt den. En nymf med rötterna i svenskt regnbågsfiske, men med blicken riktad även mot Ölands kust.

En fluga utan krusiduller.
En fluga med historia.
Och kanske, en fluga även för havsöringen.

”OBS” Jag binder den på en hullinglös krok i strl 10

Skitfiske på eder mina damer och herrar.

Seppo

Nedan en nybunden Expressprins

En nybunden Expressprinsen

Lite småmysigt är det att binda flugor framför den öppna spisen medans snön yr utanför.



Squirmy flugor

Flugbindning, Havsöringsfiske Postad av SeppoPosted on 2026-01-16 12:39

Squirmy vid kusten

Det är något särskilt med att sätta saxen i ett material man aldrig tidigare arbetat med. Så var det när jag nyligen band mina första Squirmy-flugor. Jag har sett dem i otaliga askar, hört historier om deras förmåga att reta upp både öring och lax, men aldrig själv bundit, och än mindre fiskat med dem. Nu är det dags att ändra på det.

Squirmy-flugan har tydligen sitt ursprung i Nordamerika där den från början användes i åar och älvar, främst för lax och steelhead. Kroppen består av ett mjukt, elastiskt gummimaterial som pulserar och rör sig på ett sätt som få andra flugor gör. I vatten liknar den något levande, en mask, larv eller kanske något helt eget som väcker fiskens nyfikenhet. Det är just denna “levande” rörelse som tydligen gjort Squirmy till en omtalad fluga, både älskad och ifrågasatt.

När jag nu tar med mig denna fluga till våra öländska stränder gör jag det med en blandning av respekt och förväntan. Havsöringen är en kräsen fisk, men också en opportunist, och jag tror att Squirmyn kan bli ett spännande inslag när fisken går nära botten eller när vattnet är lite grumligare.

Att binda dem visade sig dock vara en lärdom i sig. Materialet beter sig inte som något jag använt tidigare. Drar man bindtråden för hårt skär den faktiskt igenom Squirmy-materialet, vilket kan försvaga hela kroppen. Det gäller alltså att ha ett lättare handlag än vanligt och låta materialet “sätta sig” snarare än att pressa det på plats. Det är en påminnelse om att varje nytt flugmönster också kräver nya vanor vid städet.

Jag har bundit två varianter som jag nu vill testa längs vår kust:

  • Squirmy Kobberbassen – med en kropp i kopparfärgad ton som ger ett mer naturligt, borstmaskliknande intryck.
  • Squirmy Struggle – där jag använt ett mer “levande” och dynamiskt material som påminner mig om något som kämpar sig fram över botten.

Båda modellerna har fått sina namn från kroppsmaterialet jag använt, och båda kommer få bekänna färg i Kalmarsunds bräkta vatten framöver. Hur de presterar återstår att se, men som alltid är det resan dit som är halva nöjet eller kanske tom hela.

Om det är någon som fiskat med Squirmy`s så berätta gärna för mig.

Skitfiske på eder mina damer och herrar

Här bild på mitt första försök. Som du ser så har bindtråden nästa skurit av materialet.

Så här kom Squirmymaterialet. Jag beställde bara i färgen röd men nu kommer jag att beställa fler färger. Lite småkul faktiskt!

Squirmy Kobberbassen i krokstorlek 10 klar för att testas.

Squirmy Struggle i krokstorlek 10 klar för att testas.



Kobberbassen

Flugbindning, Havsöringsfiske Postad av SeppoPosted on 2026-01-14 15:22

Denna underbara fluga från Danmark ”Kobberbassen” som är så enkel men bli inte lurad av dess enkelhet. Upphovsman till detta mönster har jag tyvärr inte hittat. Den är supereffektiv, speciellt nu vintermånaderna, när det är långsamt intag, och små flugor som gäller. Den imiterar små märlor typ Gammarus mm. Du kan även använda den vid dobbfiske eller som upphängare framför ditt drag. Helt enkelt ett måste att ha i asken.

Här kommer lite bilder på hur jag binder den.

Skitfiske på eder mina damer och herrar

Jag använder orange bindtråd, blyar som på bild med en latexrygg i olivgrönt och tunn kopparribbing. Krok i storlek 6

Här lindar jag på koppardubbing. OBS lite i taget.

Här är dubbingen klar så nu lägger jag på latexremsan över ryggen. Spänner den hyfsat hår över ryggen.

Nu är Kobberbassen i stort sett färdig. Lite UV-Lim över den olivgröna latexen.

Här har jag satt in 5st Kobberbassen för UV-behandling i ca en och en halv minut.

Det sista jag gör med den är att jag ruggar upp koppardubbingen och sedan är den färdig för att motionera lite havörret.



Filippinerna

Övrigt Postad av SeppoPosted on 2026-01-12 07:57

Hittade denna gamla film från en resa till Filippinerna för mången år sedan. Jag fick förmånen att få åka ut med de lokala fiskarna på ön Boracay. Måste säga att det var en fantastisk upplevelse. Utrustningen bestod av ett plaströr som man lindade en grov nylonlina på, liten rostfri krok och ett sänke av armeringsjärn som sattes fast på linan med gummisnodd. Som bete hade man räkor.

Skitfiske på eder mina damer och herrar

Seppo



När vintern knackar på – och fiskesjälen får pysselfeber

Övrigt Postad av SeppoPosted on 2026-01-02 07:45

Vintern har börjat få sitt grepp, om än försiktigt, här på ön. I skrivande stund faller snön stilla utanför fönstret och lägger ett tunt täcke över landskapet. Det är vackert, lite tystare, och framför allt ett tydligt tecken på att det nu är lågsäsong på kusten men högsäsong i hobbyrummet.

För det är ju nu det händer.

Nu när fingrarna inte längre är stelfrusna runt korkhandtaget kan man med gott samvete börja pula med sina fiskeprylar. Fluglinor putsas och får nytt liv, rullar infettas som vore de gamla veteranbilar, flugaskar töms, sorteras och fylls igen. Flugor binds, både sådana man vet funkar och sådana man hoppas ska funka.

Askarna med dragen rengörs och sorteras (ja, även de som ”absolut inte behöver rensas just nu men ändå gör det”). Kanske slinker ett och annat fiskeställ in i tvättmaskinen också – mest för att påminna sig om hur de såg ut innan säsongen satte sina spår.

Och när man ändå är i farten: campingutrustningen får sig en översyn. Kök, liggunderlag, termosar allt ska vara redo. För plötsligt är det vår, och då finns det inga ursäkter.

Personligen planerar jag dessutom att släppa två nya flugmönster under året. Mer om dem längre fram men låt oss säga så här: idéerna är många och bindstädet har redan börjat viska.

Men vintern handlar inte bara om prylar.

På en av bilderna jag delar idag sitter barnbarnen Aveline och Cleo och komponerar nya flugmönster. Kreativiteten flödar, materialet hamnar kanske (inte alltid där den ska) och resultatet är… tveklöst unikt.

Och det är precis där magin finns.

Att involvera barnen i pysslandet, i skapandet, i fisket, det är viktigare än vilket drag som är hetast för stunden. De lär sig tålamod, nyfikenhet och glädjen i att skapa något själv. Och vem vet? Kanske är det just den där flugan som fångar drömfisken.

Eller så gör det inte det.
Men minnet – det sitter.

Vintern må ha börjat sitt grepp om ön, men fiskesuget?
Det är lika starkt som alltid.

God fortsättning och skitfiske på eder mina damer och herrar.

Seppo

Seppos arkivbild som är tagen för mången år sedan.



Nästa »

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.