Seppos Fiskehörna

Det är nog trettio år sedan som jag hittade en pinne efter strandkanten vid en å som heter Råndan (Härjedalen, biflöde till Ljusnan) som föll mig i smaken och som jag dessutom släpade med hem. Torkade den och snidade ihop till en vadarstav. Sedan har den följt mig i mitt bagage helt oanvänt tills nu. Jag kan erkänna att när jag haft en strulig vadning bland stenbumlingar så har jag svurit för mig själv att jag har varit dum nog och inte haft med vadarstaven. Men nu minsann efter att jag fick min stroke så kommer den att vara med. Jag har piffat upp den med fernissa och graverat in ett måttband så att jag lätt kan se om havsöringen håller måttet. Ibland så funderar jag på om jag innerst inne redan 1989 visste att jag verkligen kommer att behöva en vadarstav sommaren 2019?
Under denna resa till Råndan hade jag verkligen en rejäl närkontakt med en björn men det är en helt annan historia som jag kanske återkommer om senare.
Skitfiske på eder mina damer och herrar

/Seppo

Nyfernissad och graverad vadarstav från Råndan
Känns verkligen tryggt och säker att vada runt med min stav

Här kommer ett litet axplock på prylar som jag tillverkat hemma. Tyvärr så har jag inte kunnat fiska efter ordning på grund av att jag för tre månader sedan fik en massiv stroke. Det har varit en tuff tid men ibland när mitt huvud har fungerat som den ska så har jag passat på att tillverka lite prylar. Här kommer en del av dom. Håll till godo!

Skitfiske på eder mina damer och herrar
/ Seppo

Spöfodraler och rullfodraler i tyg.
Rullfodral som jag gjort av mina gamla neoprenvadare.
Plånboken ”Cleo`s”
Tobisdrag av lera

Det känns sådär när man öppnar draglådan och ser lite rost på krokarna och att dina favoritdrag har skavts mot varandra. Ser helt enkelt matta och slitna ut. Här tillverkar jag en plånbok som jag kallar ”Cleo`s” av tyg, i det här fallet av jeanstyg som är på gränsen. Tyget bör vara lite kraftigare men det var det enda jag hade hemma. (Fick frugans jeans). Nu lär inte mina favoritdrag få skavmärken längre. Jag kommer att tillverka ”Cleos” i olika material som jag kommer att visa upp här så småningom. Om du är intresserad av en beskrivning på mått etc så hojta bara till här.
Önskar er mina damer och herrar en superfinfin sommar.

/Seppo

Stödfilm om hur jag tillverkar Tobisdrag av Fimo Soft Lera

Först och främst vill jag poängtera att om du är sugen på stor öring (3+) så är tiden mogen nu. När slånen blommar så kommer dom stora öringarna in så passa på. För min egen del så får jag nog ligga lågt ett antal månader pga sjukdom. Flugfiske är det inte tal om men på sin höjd meta lite med sällskap det kan nog fungera, ska testa det i alla fall så får vi se. Nåja! slutsnyftat nu utan det är nu jag har tid att pula lite försiktigt med t.ex. hemmapulade tobisdrag av lera. Det är första gången jag försöker mig på detta så med lite träning blir det nog bättre och bättre skulle jag tro.

Ok! hur gör man nu tobisdrag av lera? Såg på You Tube hur man kan göra så här kommer mitt försök. Detta är vad du behöver;
Från vänster högst upp: Flätlina 0,18 ca 40cm, lekande, trekrok, ståltråd 0,8-1,0mm, Knivblad, Fimo Soft lera, Ögon, Pärlor.
Här har jag skurit ut en bit lera. Denna bit räcker till två större tobis plus en liten.
Knådar biten i händerna så att den blir mjuk och formbar.
Här har jag knådat med en liten skärbräda för att få jämnare rundhet. Nu är ”korven” 9mm tjock och 110mm lång.
Snittar korven i mitten för att lägga i ståltråden. Lite marit är det ju att få snittet i centrum. Bästa resultat får du med en stel ståltråd min var en smula för mjuk.
Här har jag äntligen fått i ståltråden hyfsat i centrum och sen har jag kavlat igen med skärbrädan samt konat leran både fram och bak.

Här har jag snittat ända ner till tråden så att jag får tobisen i fyra delar.
Här gräddar jag tobisen i ugnen. 110 grader (OBS ej över 130 grader) i 30 minuter. Bäst blir det nog om du gräddar i ca 50 minuter.

Här har jag knutit på trekrok, självlysande pärla bak och fram har jag en röd pärla som jag har trätt flätlinan igenom två ggr plus lite superlim på (ej måste). Som du ser så har jag två distanser för att tobisen ska få en lagom rörlighet men inte för mycket. (Flätlinan ska vara spänd igenom kroppen).
Tre färdiga tobis med pålimmade ögon och allt. De två stora väger ca 9 gram och den lilla för mitt UL-spö väger 2 gram. Tjockleken är på de stora 9mm och den lilla 5mm . Flätlinan på den lilla tobisen är 0,12mm. Flätlinans totala längd på alla är 40 cm med ett lekande som du ser på bild. När du fiskar med dessa så kan du sätta på ett sänke typ 6-10 gramm eller mer ovanför lekandet. Jag ska testa dessa vid tillfälle. Om du vill så kan du måla tobisen i din favoritfärg för det kommer jag att göra.

Lycka till och skitfiske på er
/Seppo

Det här året har jag haft förmånen att få fiska utefter Öresundskusten. Massor av nya arter som jag inte ens har varit närheten av tidigare. Tur har jag dock som en tok, för jag har fått lära känna en handfull inbitna kustfiskare. Var och en av dessa med Bato i spetsen har specialiserat sig på olika arter såsom Makrill, Torsk, Rödspätta, Sej med mera. Har blivit matad med tips av dessa herrar. Nu när Makrillen har landat efter Öresundskusten så var jag givetvis på plats. Med lätta grejer, tunna flätlinor, hempulade Makrilltackel så klättrade jag en stund på Kullen och hittade en vettig plats fast ca två ”2” meter ovanför vattenytan. Snapsdrag på 15g som sänke, 3st hempulade flugor från en ostbågspåse ovanför och 0,08mm flätlina. Dängde ut mot sundet ca 30m. Lät tacklet sjunka en stund och började veva in. Efter några vevtag brakade helvetet lös. Det riste så in i h*****e i mitt UL-spö så det var inte klokt. Lyckades få in tre stycken fina Makrillar till klippkanten då jag insåg att jag har ett stort, stort problem framför mig såsom att lyfta upp dessa ca två meter upp med mitt UL-spö. Givetvis så brast linan hela ”FYRA” gånger, två av dessa brast linan redan efter fyra sekunder eller som Magnus Uggla sjunger -På fyra sekunder trallallaaa! innan jag insåg att detta ”geur” inte som vi säger här på ön. Snabbt till stugan för att byta prylar till mitt HardCore spö med 0,25 flätlina. Snabbt tillbaka. Snabbt o snabbt tja så snabbt det går att klättra och samtidigt vara säker på att inte falla tio meter.Det tog en och en halv timme för att vara mer exakt. Väl tillbaka och nu fungerade det betydligt bättre. Bara att lyfta upp makrillen två meter utan problem. Behöver jag säga att jag var ganska svett men lycklig efter detta.

Jag kommer att återkomma om hur jag binder mina ostbågsflugor och hur jag knyter tacklet. Givetvis så går dessa att omvandla till strömmingstackel osv.

Jag gett mig fanken på att landa Makrill med mitt UL-spö och som top off the line givetvis med mitt flugspö.

/ Seppo

Ostbågspåse. Denna folie är otroligt stark. Inte en repa på folie efter tjugotalet makrillar.

Färdiga flugor bara att knyta på. Krok strl 2 och tafs 0,50mm.
Mycket klättring blir det.
Segerns sötma när prylarna håller för ett lyft.
Fina bitar. Frugan överlycklig och så även jag.
Rökt Makrill smakar inte helt fel.