Seppos Fiskehörna

Fick igår kväll ett sms meddelande från Lasse (Läkar-Lasse) att han var kvar på ön och att vi kunde ta en tur under fredagen. Självklart så nappade jag på detta och sagt och gjort så träffades vi i dag på västra sidan. När vi väl kom till stranden vid tolvsnåret så såg jag att vattenståndet var otroligt lågt. Undrar fanken om det inte var det lägstanivå jag någonsin sett här på ön. Det intressanta är att nu kunde man verkligen se alla stenar djuphålor och revlar. Såg även varför vissa platser är bitplatser men jag såg även nya giftiga områden som jag lade på minnen men även fotade. Vi fiskade till skymningen och själv så kände jag inte ett pill men för Lasse så klev det på en redig fisk som tyvärr klippte linan för honom. Lustigt att när allt känns bra så händer det absolut ingenting. Havsöringfiske i ett nötskal. Nåja! Julöringen blir fetare och fetare men tiden börjar bli lite knapp.

Det troliga är att jag aldrig kommer att hamna i någon form av Hall of Fame i mitt liv men då tänkte jag att jag gör en egen sådan. I mitt fall så har jag en när det gäller flugmönster jag själv komponerat. Inte bara för att flugan skulle kunna vara världens bästa utan för att den kan vara förknippad med ett speciellt minne/historia men givetvis även om den fiskar bättre än mina andra flugor eller för att jag fått en stor fisk på den. Just nu har jag Albyminken, Omögrizzly och nu den senaste som du ser på bild. Denna fluga har en mycket speciell historia men den är även lite speciell när man fiskar den. Havsöringen hugger den stenhårt. Du känner verkligen när den kliver på, bara att hålla i flugspöt och grövre tafs som gäller. Häftigt värre kan jag utlova. Historien kring flugan går även inte av för hackor det är ett som är säkert. Den historien kommer jag att berätta vid ett senare tillfälle och väl värd att vänta kan jag utlova. Jag fiskar denna fluga i storlekarna 4, 6 och 8.

Tog ett morgonpass. Såg i min väderapp att det skulle vara mycket svaga vindar men att vid tiosnåret skulle det bli nordostlig vin på knappa 3 m/s. Nordostlig vind då är det östra sidan som gäller så länge det håller sig på max 5m/s. När jag kom fram var sjön som en spegel. Fiskade av mina ”heta” platser men inget. Vid 09,30 började det blåsa upp en smula från nordost. Tror att det tog ungefär tio minuter så klev första öringen på och timmen senare kom nästa öring. Det är helt obegripligt vilken påverkan vinden har på en öring. Från att det inte fanns en enda bitvillig fisk och tio minuter senare med rätt vind så pang på rödbetan.

I torsdags så träffade jag några bekanta från Skåne. Tanken var att vi skulle småträna lite för helgens Havsöringträff. Jag mötte upp Zlatko och Bengt vid deras stuga vid elvasnåret och sedan bar det iväg till västsidan av ön. Östra sidan var inte att tänka på med tanke på den kraftiga ostan som rådde. På eftermiddagen hade vi ett härligt fiske. Flera tappade öringar och några landade. Förvisso så valde dom större öringarna att kliva av men i alla fall. Alla vi tre fick fisk så det bådade gott för oss med tanke på den kommande tävlingen. Tack vare dessa tävlingar så har jag fått förmånen att lära känna Zlatko och Bengt och jag måste bara säga att trevligare fisketurer får man leta efter när man är ute med dessa goa gubbar. Tro det eller ej men här är det Zlatko som visar Bengt hans nyfångade fisk. Fisken ligger faktiskt i snusdosan, he,he. Hur det gick för oss på Havsöringträffen återkommer jag om senare för det är en HELT annan historia.

Nu till helgen den 15-16 november så är det Havsöringträff här på Öland. Tänkte testa några nya rejemönster innan dess. Du kan läsa mer om denna trevliga tävling på www.havsoringoland.se

Hoppas vi ses den 15-16 november.

/Seppo

Sitter vid femtiden på morgonkvisten och känner kaffedoften sprida sig i köket. Frugan och min gamle mor sover fortfarande. Bläddrar på Klart.se för att se hur vindarna ligger på runt ön. 3 m/s västan eller snarare svaga vindar verkar det bli i stort sett hela dagen. Perfekta förhållanden att fiska på västra sidan av ön men samtidigt så vet jag av gammal erfarenhet att en del platser på östra sidan levererar när det är lite grumligt i vattnet och frånlandsvind. Ibland är det inte bra med mitt velande måste jag säga för klockan går och jag kommer på mig själv att om jag inte skyndar på här så kommer jag att missa den intressanta tiden halvtimman för soluppgång. Magkänslan säger östra sidan och givetvis så kommer jag en halvtimme för sent. Men vilken soluppgång jag möter på östra sidan. Kameran ligger hemma på bordet så då får det bli min gamla mobiltelefon som får jobba som kamera idag. Fotar lite och bara njuter av stunden. Kör ner till sjön och riggar upp mitt gamla Canespö. Ser att vattennivån gått upp en del och det är bra men samtidigt så ser jag sälen komma för att beskåda mig lite närmare. Som tur är så simmar sälen norr ut. Jag har en sträcka på ca 50 meter som jag brukar fiska av och när jag väl valt min fluga så traskar jag till min startpunkt som är en skarv mellan sand och gräs. Kliver ut i vattnet och ser till min glädje att vattnet är lite grumligt och att det rullar in lite dyningar. Efter 15 minuters nötande närmar jag mig en plats som ofta,ofta levererar.

Visst är det spännande att sakta närma sig en plats som man vet är ett av dom säkrare korten. Denna bitplats har levererat många fina havsöringar under årens lopp. Det är nog vid tredje eller fjärde kastet som dragningen kommer. Härligt när man lyfter flugspöt och känner tyngden och sekunden senare ser en vild öring vara mer i luften än i vattnet. Ingen stor fisk men i alla fall. Sen händer allt under en ynka halvtimme. Krokar två öringar till i samma storlek som även dessa får gå på retur. Har en sista dragning och sedan är allt över. Klockan är 8 och solen har gått upp såpass att öringen börjar gå längre ut. Bara att packa ihop och åka hem men vilken morgon jag fick.

Lite nya flugor att testa på höstöringen. Visst fanken så har jag flugor som fungerar men det är alltid roligt att experimentera lite. Här på bild två flugor från Ola Lindberg. En fantastisk tångräka och en tobisvariant.

Tog en eftermiddagsrunda med min gode vän Läkar-Lasse. Vi passade på att testa lite nya platser fast det var inte så lätt när en kraftig sydan låg på. Vi hittade i alla fall några och även med fisk i. Vi båda hade ett antal känningar men jag måste erkänna att i början trodde jag det var bottennapp eftersom det är mycket lågt vatten i sjön just nu. Till slut så lyckades jag kroka en havsöring som hoppade och for kors och tvärs. Öringarna har en otrolig kondition nu. Nu märks det verkligen att hösten även har kommit till ön. Härliga färger när man strosar runt. Det var Lasse som fotograferade mig idag.

Ps Den nya tafsen fungerade perfekt.